Välj en sida

”Höstdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan norra och södra himmelssfären, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas höstdagjämningspunkten. Vid höstdagjämningen är natten nästan lika lång som dagen överallt på jordytan; att dagen fortfarande är något längre beror på horisontalrefraktionen (optisk effekt som kröker horisonten) samt på gryning och skymning

Höstdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse.Den inträffar vid en bestämd tidpunkt, vid olika klockslag på skilda ställen på jorden beroende på i vilken tidszon man befinner sig. På grund av skottårscykeln varierar tidpunkten för höstdagjämningen, varför den på norra halvklotet kan inträffa antingen den 22 eller 23 september.

Dag och natt är inte exakt lika långa vid höstdagjämningen . Detta förhållande inträder något dygn senare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa något dygn före vårdagjämningen. Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring höstdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.”

Texten ovan kommer från Wikipedia.

”I det gamla bondesamhället var höstdagjämningen en brytpunkt när skördearbetet skulle vara klart och man började förbereda sig inför vintern med att lagra, torka och konservera det man skördat av spannmål, frukt och bär mm”

Citatet ovan kommer från  Grannskapet 19/9 2013